Vår grundskola

Våra främsta prioriteringar inom grundskolan

Höjd skolpeng

Österåkers kommun har den tredje lägsta kostanden per elev i grundskolan, i hela Sverige. Skolpengen behöver höjas eftersom de uppräkningar man gjort har varit alldeles för låga. Vi har halkat efter och det får våra elever, lärare och föräldrar betala.

Barn i behov av särskilltstöd

Renovering och anpassning

De flesta av våra skollokaler är slitna och dåligt anpassade. Avsaknad av ventilation, slitna ytskikt, dålig lukt och mögel. Skolgårdar som i vissa fall är rent farliga. Skolor som får lokalerna renoverade straffas med höjd hyra, som betalas med pengar som skall gå till barnens undervisning. Hela beståndet av skolor skall inventeras och åtgärdsplaner för renoveringar tas fram.

Barn och unga med diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) skall garanteras en bra skola. Det viktigaste är att stödet utformas utifrån den enskildas behov. Det kan handla om att höja kompetensen inom området, särskilda undervisningsgrupper, anpassningar av lärmiljön mm.

Renovering och anpassning

Fler behöriga lärare

Kommunal resursskola

Österåkers kommun har den tredje lägsta kostanden per elev i grundskolan, i hela Sverige. Skolpengen behöver höjas eftersom de uppräkningar man gjort har varit alldeles för låga. Vi har halkat efter och det får våra elever, lärare och föräldrar betala.

Österåker ligger enligt de senaste siffrorna på plats 11 i regionen med 73 % lärare med lärarlegitimation och behörighet i grundskola. Behöriga lärare söker sig till kommuner där man får behöriga kollegor.

Den resursskolan som beslutats om skall utvecklas till en fullvärdig skola med mer än de fåtal platser som planeras för. Behovet finns och det är dags att politiken tar ansvar för frågan.

Enligt Skolverkets statistik kostar skolmaten i grundskolan 6 000 kr elev/år i vår kommun, snittet i landet ligger på 8 500 kr elev/år. Delar man det med antalet skoldagar kostar varje lunch ca 33,70 kr/st.

Nationellt sett har vi bland de 20 billigaste skolluncherna. Vi är helt övertygade om att maten inte skulle bli sämre med mer personal, bättre råvaror, mer närodlat, mer ekologiskt och en ökad variation av rätter.

Det förebyggande arbetet i spåren av den ökade psykiska ohälsan hos våra unga kräver att elevhälsan förstärks och utvecklas. För att nå rekommendationerna gällande elevhälsans bemanning så saknas det närmare 14 heltidstjänster.

Ca 75 % av alla barn mellan 6 och 12 år är inskrivna på fritids. Det är den näst högsta siffran i hela Sverige. Fritidslyftet innebär att fler lärare i fritidshem ska anställas och fler ges möjlighet att utbildas. Verksamheten ska ges möjlighet att utvecklas utifrån barnens behov.

Fritidslyft

Förstärkning av elevhälsan

Måltidslyft